Om Lärande

Lärande

Undervisning handlar om att få elever eller studenter att lära. En avgörande aspekt av lärande är att fästa (retention) centrala kunskaper i långtidsminnet eftersom arbetsminnet som används i arbetet med uppgifter och problem har en begränsad arbetskapacitet. Ska det vara möjligt att effektivt fästa kunskaper i långtidsminnet måste undervisning baseras på vad vi vet om hur människor lär.

Ibland hör man någon säga att alla har sitt unika sätt att lära på, men stämmer verkligen det?

Kognitionsvetenskaperna har bidragit med mycket kunskap om hur minnet och lärande fungerar. Det visar sig att människor delar samma grundläggande kognitiva arkitektur och använder samma kognitiva processer när vi lär oss. Sen kan det naturligtvis skilja sig mellan individer hur dessa processer fungerar. Det är dock viktigt att ha i bakhuvudet att trots en alltmer solid vetenskaplig kunskap om hur människor lär är överförandet av dessa forskningsrön till klassrummet inte belagd med samma vetenskapliga evidens. Här finns mycket kvar att göra för både forskare och lärare. Men beläggen i experimentell miljö är så robusta vad gäller hur kunskaper bäst fäster i minnet att det finns alla skäl i världen att ta till sig rönen. De kognitionsvetenskapliga strategierna kan med fördel användas av elever när de studerar. Men den stora styrkan med strategierna – och som är utgångspunkten när de presenteras i Nolitj – är när undervisning struktureras utifrån de principer som gäller för varje strategi. De är också när strategierna kombineras som den stora vinsten för elevernas lärande står att hämta.

Med Nolitj vill vi som står bakom hemsidan och läromedelsportalen bidra till att sprida de vetenskapliga rön som kognitionsvetenskaperna förser oss lärare med. På denna sida hittar du information om de strategier som i experimentell miljö har visat sig vara mest effektiva när människor ska lära. Du hittar också en resursbank där du själv kan fördjupa dig kring rönen. På sidan hittar du även exempel på hur strategierna kan användas i undervisningen. Exemplen är inte evidensbaserade men kan räknas till vad som brukar benämnas beprövad erfarenhet eftersom vi själva har arbetat och utvärderat dem i vår egen undervisning under flera år.

Har du inte tidigare kommit i kontakt med de kognitionsvetenskapliga strategierna, kan vi lova att du nu har funnit en guldgruva som kan inspirera dig till att själv lära mer om lärandets underbara värld.

Om Framplockning

Vad är retrieval practice?

Det är mer effektfullt för lärandet att själv tvingas plocka fram kunskapen ur minnet ett antal gånger än att läsa om eller lyssna flera gånger på den kunskap som ska läras. Framplockningsstrategin handlar alltså om att plocka fram nyligen inlärd kunskap ur minnet. Regelbunden framplockning ur minnet fäster(retention) kunskapen i långtidsminnet. Det finns många metoder för att plocka fram de kunskaper som ska fästa i minnet.

LÄSMER
Bert Jonsson, docent i psykologi, och Lars Nyberg, professor i psykologi och neurovetenskap, har skrivit boken Testbaserat lärande (2020). I boken redogör de för den evidens som tester har för att få kunskaper att fästa i långtidsminnet. Vi som står bakom den här hemsidan har själva använt tester i olika former i vår undervisning. En fördel när tester endast används för att få elever att lära är att jag som lärare inte behöver bedöma elevernas testsvar.Tester är utöver en bra lärstrategi även ett sätt att på sikt få eleven att kunna värdera sitt eget lärande och ta ett ökat egenansvar. Eleven tränas i att själv kunna bedöma testernas resultat och vid behov gå tillbaka för att fånga upp det denne missat. Viktigt att tänka på när det gäller tester är att de inte bara görs en gång, utan att samma kunskaper testas om och om igen. Att minnas handlar nämligen lika mycket om att glömma. Det måste alltså, som nämns under presentationen av spridningsstrategin, finnas en glömskeperiod för att framplockningsmetoder ska vara effektiva. Under sidan som heter Undervisning kan du ta del av hur tester kan utformas på flera olika sätt.

Om Spridning

Vad är spacing?

Spridningsstrategin (spacing) kallas ibland för distribuerat lärande och innebär kort och gott att den kunskap som ska läras måste repeteras flera gånger under bestämda tidsintervall. Motsatsen till spridningsstrategin är att läsa den kunskap som ska läras vid ett enda tillfälle i ett enhetligt block under en sammanhållen tid. Genom att elever får repetera centrala begrepp och ett ämnes centrala idéer över en längre tidsrymd kommer kunskapen att fästa (retention) i elevens långtidsminne.

LÄS MER
Genom spridningsstrategin repeteras samma kunskaper och kontrasteras i en ny kontext där perioder av glömska gynnar det långsiktiga lärandet. Spridningen av samma kunskaper kan repeteras i olika tidsintervall.Det kan handla om att sprida repetitionerna under en dag, under en vecka, under en månad etc. Lärare i grundskolan och på gymnasiet har den fördelen att repetitionsintervallerna kan spridas över en lång tidsrymd. Ju längre tidsrymd desto troligare att kunskapen fäster i långtidsminnet. Om spridningsstrategin ska användas under en längre tidsrymd och vara effektiv börden användas tillsammans med olika framplockningsmetoder och fördjupningsstrategin (elaboration). Det kräver en noggrann årsplanering om man som lärare väljer att sprida repetitionerna under ett helt år.

Om Sammanflätning

Vad är interleaving?

Sammanflätning (interleaving) innebär att kunskaper ur de ämnesområden en lärare delat in sitt ämne i presenteras samtidigt (sammanflätas). Antingen sammanflätas alla ämnesområdeskunskaperna under samma lektion eller under ett första arbetsområde, eller så sammanflätas några av dem.  Kunskaperna som presenteras är antingen snarlika och kan kopplas till varandra på något sätt eller så kan de vara relativt skilda men ändå ingå som centrala kunskaper i ettämne.

LÄS MER
Motsatsen till sammanflätning är att varje ämnesområde läses var för sig. Utbildningspsykologen Steven Pan beskriver sammanflätning på följande sätt:
Whereas blocking involves practicing one skill at a time before the next (for example, “skill A” before “skill B”and so on, forming the pattern “AAABBBCCC”), in interleaving one mixes, or interleaves, practice on several related skills together (forming for example the pattern “ABCABCABC”).[i] 

Sammanflätning kan ske på många olika sätt. Det kan handla om att sammanfläta områden under en och samma lektion; inom ramen av flera veckor även om det inte äger rum på varje lektion; över flera ämnesområden eller mellan två närliggande ämnen som tillexempel sociologi och psykologi. Initialt upplevs sammanflätning som rörigt för eleverna då många aspekter på ett problem eller kunskapsområde flätas samman och lärandet kan därför på kort sikt upplevas bli sämre.[ii]Poängen är att få eleverna att förstå helheten bättre och därmed på sikt lagra kunskaperna i långtidsminnet. Det kräver naturligtvis att jag som lärare har formulerat vad denna helhet består av, det vill säga vad eleverna ska kunna när en kurs eller ett ämne är slut, och hur varje enskilt arbetsområde hänger samman med helheten och är relaterade till varandra.
[i] Pan 2015[ii] Gkiokas 2018 https://www.themetalearners.com/interleaving/

Om fördjupning

Vad är elaboration?

Elaboration har en relativt bred betydelse.[i] Den definition av elaboration, och som i Nolitj kallas fördjupningsstrategin, innebär att kunskaper mellan olika arbetsområden sammanlänkas. De utvalda kunskaperna måste även äga en sådan komplexitet att eleverna kan fördjupa sin kunskap om dem under kursens eller ämnets gång.[ii] 

LÄS MER
Fördjupning inom ett ämnesområde kräver att de utvalda kunskaperna äger en hög transferkvalitet samtidigt som de äger en komplex förklaringskraft. Fenomenet demokrati är ett bra exempel på kunskap som kan fördjupas (elaboreras). Det är ett begrepp som kan relateras till ett styrelseskick men också till området normativ etik och då förstås som liberala värden om människans natur och mänskliga rättigheter. Författarna till boken Hur du får dina elever att lära sig (2019) visar att enligt många minnesforskare är elaborering ett av de bästa sätten att öka inlärning.[iii]
[i] Weinstein et al. 2019[ii] ibid[iii] ibid

Om önskvärda svårigheter

Vad är desirable difficulties?

Lorem ipsum dolor sit am et, cons ectetur adipiscing elit da furu qe dolores et Lorem ipsum dolor sit am et, cons ectetur adipiscing elit da furu qe dolores

Om kognitiv belastning

Vad är cognitive load theory?

Lorem ipsum dolor sit am et, cons ectetur adipiscing elit da furu qe dolores et Lorem ipsum dolor sit am et, cons ectetur adipiscing elit da furu qe dolores