Kunskap

All ämnesundervisning i skolans värld utgår från ett urval av de kunskaper som elever ska lära. Frågorna vad och varför är utgångspunkten vid ett kunskapsurval. Ett visst stöd har vi lärare naturligtvis av styrdokumenten, men såväl inom ämnesdokumenten som utanför har vi en viss frihet. Det som föregår urvalet av vilka kunskaper som elever ska lära är vilken form av kunskaper som bör betonas. Läroplanerna och ämnesplanerna kunskapssyn baseras på Blooms taxonomi som i sin tur baseras på fyra olika kunskapsformer. Dessa kunskapsformer är till stor hjälp vid kunskapsurvalet i ett ämne eller en kurs.

Nedan presenteras de i korthet.

Fakta kunskap (factual knowledge)
Fakta är ett ord som används slentrianmässigt och som kan ha olika betydelser. I vardagstal rymmer begreppet fakta alla former av kunskaper om omvärlden som inte är rena färdigheter och förmågor. Synar vi begreppet och utgår från de kunskapsformer som ligger till grund för Blooms taxonomi har faktakunskap en begränsad betydelse. Faktakunskap är i utbildningssammanhang ett ämnesspecifika och grundläggande detaljkunskaper som studenter i många fall behöver införliva. Faktakunskaper består också av så kallade empiriska kunskaper inom ett ämne som en elev kommer att stöta på och som kan förstås och förklaras med så kallade konceptuella kunskaper (se nedan). Merparten av de empiriska kunskaperna behöver en elev inte införliva i långtidsminnet. Om faktakunskaper betonas framför konceptuella kunskaper i undervisningen blir de till vad utbildningspsykologen Daniel Willingham kallar för listkunskap. Man lär sig att rabbla upp enskilda faktakunskaper utan att de sätts in i ett sammanhang. Det kan till exempel handla om att lära sig alla detaljer om hur Sveriges riksdag fungerar. Begränsas undervisning till denna kunskapsform får eleven en spretig, sammanhangslös och begränsad förståelse av ett ämne. Det gäller därför att välja ut den centrala faktakunskap som ingår i den utvalda konceptuella kunskapen. Det är den senare kunskapsformen som bör utgöra utgångspunkten vid urvalet av ämneskunskaper som en elev ska införliva. Mer om den nu.
‍
‍Konceptuell kunskap (conceptual knowledge) Konceptuell kunskap består av faktakunskaper, men de är då insatta i och relaterade till varandra och ingår ett större sammanhang. De konceptuella kunskaperna utgör ettämnes centrala kategorier, teorier, och modeller. Det är ett ämnes grundläggande principer och generaliseringar (kunskapsområden) eller vad som ofta i den anglosaxiska världen kallas för stora idéer (big ideas).

_{“Cognitive science leads to the rather obvious conclusions that students must learn the concepts that come up again and again– the unifying ideas of each discipline. Some educational thinkers have suggested that a limited number of ideas should be taught in great depth, beginning in the early grades and carrying through the curriculum for years as different topics are taken up and viewed through the lens of one or more of these ideas. From the cognitive perspective, that makes sense.” (Willingham 2009:37)} 

Vi som arbetar med Nolitj är överens med de personer som anser att ett kunskapsurval bör bestå av ett begränsat antal stora idéer eller konceptuella kunskaper som följer med från tidig ålder och hela vägen genom gymnasiet. På så sätt kan kunskaperna införlivas i långtidsminnet och en komplex förståelse av de konceptuella kunskaperna är då möjlig att utveckla för eleven.

I urvalet av konceptuella kunskaper bör man ta tre aspekter i beaktande:
1.   Att de har hög överföringskapacitet (transfer). De ska alltså kunna användas av eleven vid analyser av många olika fenomen och händelser.
2.  Att de har hög elaborationskapacitet. De utvalda kunskaperna ska äga en sådan komplexitet så att det är möjligt att få fördjupad kunskap om dem.  
3.  Att de kan bindas ihop med andra konceptuella kunskaper inom de kunskapsområden som ämnet är i indelat under den tid en elev läser kursen eller ämnet. I samhällskunskap och historia uppfyller till exempel följande konceptuella kunskaper ovanstående kriterier: liberalisering, globalisering, upplysning och demokratisering.Tillsammans utgör de delar av vad historiker och sociologer ofta kallar modernitet. 

Procedurkunskap (procedural knowledge) Procedurkunskap handlar om faktakunskaper och konceptuella kunskaper används. Det handlar om metoder, färdigheter och förmågor. Procedurkunskapen har fått ensärställning i skolans ämnesstyrdokument. Trots det kan de aldrig vara utgångspunkten för undervisningen. Det ska alltid den konceptuella kunskapen vara. Men faktakunskaper och konceptuella kunskaper blir bättre förstådda närde används. Inom matematiken är procedurkunskap central. Det är den även i so-och no-inriktade ämnen. För när konceptuella kunskaper används på olika sätt och för att förklara olika empiri då ökar elevens förståelse för dem.

‍Metakognitiv kunskap (metacognitive knowledge)
‍Att veta hur de ska kunna få vetskap om något. Betyder bredvid vetandet. Kunskap om tänkandet. Självmedvetandet är metakognition. Gränsar till procedurkunskap. Veta hur man ska utföra något, instruktioner är metakunskap. Veta till exempelskillnaden mellan teori och empiri, hjälper dig lättare att kategorisera. Du kan inte göra något med kunskapen om teori och empiri, men det gör att du får syn på två kategorier. Att veta vad som ska läras och hur det bäst ska läras.

‍Till sist
‍Urvalet av vilka kunskaper en elev ska ha införlivat när en kurs eller ett ämne är slut är a och o. De måste vara noga definierade och på ett genomtänkt sett indelade i ämnesområden. Ämnesområden som i sin tur fördelas över läsåret på ett sätt så de leder till en progression i elevernas lärande. Om detta är gjort det är då de kognitionsvetenskapliga strategierna som presenteras i Nolitj är som mest effektiva. På så sätt kan en komplex ämnesförståelse sakta men säkert införlivas hos eleverna. Vill du fördjupa dig mer om kunskap som kan vara till nytta när du planerarundervisning, eller ska göra ett kunskapsurval i din kurs, kan du med fördel läsa kapitel ett i boken Kunskap, lärande och undervisning.



FaktarutaProcedurkunskap – kunskaper om hur något utförs och hurfaktakunskaper och konceptuella kunskaper kan användas. Procedurkunskap bestårav förmågor, färdigheter, teknik och metoder. [PH2]Faktaruta  [PH3]länk[PH1]Vigör en ruta i texten som kort förklarar: Faktakunskap – ett ämnes grundläggande och enskilda detalj kunskaper som en elev måste bli bekant med. En ämnesdisciplins typiska terminologi. [PH2]FaktarutaKonceptuell kunskap – interrelationen mellan ett antal faktakunskaper som utgör ett komplext kunskapsområde. En ämnesdisciplins centrala klassifikationer och kategorier. Ett ämnesområdes teorier, modeller och generaliseringar.